Allt hänger på monteringen!

Fotografier av deep-sky-objekt kräver längre exponeringstider. Detta ställer vissa krav på monteringen.

Azimutala monteringar, parallaktiska monteringar, gaffelmonteringar, Dobsonmonteringar, tyska monteringar – utbudet av olika teleskopmonteringar är stort och kan vara svår att överblicka. I denna artikel förklaras vad du bör beakta vid val av montering för astrofotografi.

Teleskopmonteringarnas uppgift är att följa stjärnornas rörelse på himlen med teleskopet och kameran under den kanske flera timmar långa exponeringen. I grund och botten kan två typer av monteringar särskiljas som på olika sätt lämpar sig för denna uppgift – azimutala och parallaktiska monteringar.

Azimutala monteringar finns till exempel som gaffelmonteringar för Schmidt-Cassegrain-teleskop eller i form av den så kallade rockerboxen för Dobsonteleskop. Dessa typer av monteringar är populära eftersom en exakt riktning mot himmelspolen inte är nödvändig, vilket gör att de kan sättas upp snabbt och enkelt för nattlig observation.

För astrofotografi är dock azimutala monteringar inledningsvis inte lämpliga. Eftersom kamerans bildfältsorientering i förhållande till horisonten alltid förblir densamma, dras alla stjärnor isär i små bågar runt den centrala stjärnan (vars bana på himlen följs). Detta beror på att stjärnorna under sin gång också rör sig i bågar över himlen. Även på de mest noggranna bilder som tas med en azimutal montering, leder bildfältets rotation till streckformade stjärnbilder vid längre exponeringstider och därmed till bildfel. Med mekaniska tilläggsprodukter som "Polar wedges" eller så kallade ekvatoriella plattformar kan dock azimutala monteringar modifieras så att de ändå kan användas för fotografering.

Inom astrofotografi är användningen av parallaktiska monteringar vanlig. De gör det möjligt att, med rätt uppställning, följa ett himmelsobjekt genom rotation (guidning) i endast en axel. Denna axel måste riktas parallellt med jordens axel, mot den himmelspol som är synlig från observationsplatsen (alltså mot Polstjärnan på norra halvklotet), som är den punkt kring vilken himlen roterar. För exakt inriktning kan en polsökare monteras i – eller parallellt med – denna axel, beroende på montering. Vissa datorstyrda och ofta högt prissatta monteringar gör det möjligt att utföra en exakt inriktning även utan en sådan polsökare.

Bland de olika parallaktiska monteringarna har den så kallade tyska monteringen visat sig vara särskilt pålitlig. I denna typ av montering fäster du teleskoptuben, med kamera, vid ena änden av deklinationaxeln. Det vippmoment som uppstår på grund av den enkelsidiga belastningen balanseras ut av ett motviktslod, som är fäst på axelns motsatta sida. För att denna utjämningsvikt inte bara ska representera ytterligare "död" vikt som belastar monteringen, kan den ersättas med en kamera för stjärnfältsfotografering. Många monteringstillverkare erbjuder lämpliga fästen som tillbehör.

Med en exakt inriktad parallaktisk montering kan du fotografera både objekt på stjärnhimlen med lång exponering, och objekt i vårt solsystem med vad som oftast är kortare exponering. Parallaktiska monteringar kräver guidning i endast en axel och är därför i princip lämpliga för fotografering av alla astronomiska objekt.

Azimutala monteringar däremot, skapar med ökande exponeringstid alltmer störande bildfel i form av rotationsförskjutningar, vilket gör dem olämpliga för deep-sky-fotografering. För korta exponeringar av solen, månen och planeterna är de dock lämpliga i begränsad utsträckning – när fel i guidningen i båda axlarna påverkar bildresultatet beror det på den valda förstoringen och exponeringstiden. För att "vara på den säkra sidan" när du börjar med astrofotografering av alla nattliga objekt rekommenderas en stabil parallaktisk montering. Utöver bärkapaciteten bör du också överväga om de objekt du vill fotografera ska hittas via star-hopping eller om de ska ställas in med dator. Så kallade Go-To-monteringar erbjuder denna bekväma funktion. För längre exponeringstider krävs också datorstyrd guidning, så se till att monteringsvalet även inkluderar en autoguider-anslutning.

Författare: Ullrich Dittler / Licens: Oculum-Verlag GmbH